VÄNDA HEM - Yaa Gyasi

    

VÄNDA HEM

av Yaa Gyasi

Effia föds i en eldsvåda, i en febernatt, i Ghana, 1700-tal. Hon blir den första vi ska följa på vägen mot ett nutida USA, en väg som kantas med förtryck och misär som alla springer ur den svarta huden, och hur omvärlden alltid ser färg före människovärde.  

*

Jag känner mig lyckligt lottad det senaste. Förutom försöket med ännu en julbok (som kan, om jag läser ut den, bli ett nytt bottenrekord i topplistan) har jag uteslutande läst bra böcker de senaste månaderna. Jag håller på att sammanställa en lista av de tio bästa böckerna i år, och det som i september såg ut att reduceras till en fem-i-topp har nu istället börjat svälla som en sötebrödsdeg under en varm köksfläkt. 

   Den här är en bra utmanare för guldpokalen. 

* 

Jag är en vit kvinna i ett välutvecklat, ekonomiskt rikt land. Jag har privilegier, vilket betyder att det minsta jag kan göra är att försöka förstå ilskan hos de människor som lever under förtryck jag inte kommer uppleva ens närheten av i det här livet. 

   Ändå kan det bli svårt att läsa om förtrycket. För ilskan är riktad mot förtryckarna, mot kolonialmakterna, mot den vite mannens hänsynslösa skövlande av rikedomar på resten av jordens bekostnad; mot den makt som i dagens samhälle indirekt har gjort mitt land, min värld, till ett fördelaktigt plats att födas i. Lika lite som människorna i boken kunde bestämma över sin position att födas till, lika lite kunde jag bestämma över min. 

Yaa Gyasi lyckas med den gudomliga konsten att skjuta bak ilskan för att kunna sprida förståelse.  

 

Det blir det aldrig raskrig, inte mellan läsarna och författarna. Här finns onda vita och goda svarta, likväl som det finns goda vita och onda svarta. Gyasi lämnar skulden utanför, och skapar istället engagemang genom att visa historier, låta oss gå in i dessa människors värld och se och känna genom deras ögon, genom deras hud. 
   Och sen är det jag som står där och skriker och gråter av orättvisan. 

Hon har fått mig att förstå att, och varför, vi behöver en blacklivesmatter-hashtag.
   Och att så mycket fortfarande finns att göra. 

Ursäkta fanatismen men jag känner mig frälst. Min hjärna är uppgraderad efter den här boken. 

 

__________

ATT LÄSA ELLER INTE LÄSA?

- SPRÅK - 

85 %

Genomgående möts vi av metaforer som är spröda, solida, brutala.

- HANDLING - 

100 %

Handlingen är många gånger fruktansvärt brutal, rent av hemsk. Samtidigt, så mättad med kärlek att tårarna stiger upp och svämmar över under läsningen. Det är spännande, det är gripande, det är omöjligt att lägga ifrån sig.

Den känns helt igenom verklig och samtidigt har den öppnat upp för ett universum att luta sig tillbaka i, likt Harry kommer in i trollkarlsvärlden genom diagongränden.

-  KARAKTÄRER - 

100 % 

Trots att vi under berättelsens gång får närskåda mer än tio karaktärer i var sitt kapitel kommer vi nära, så otroligt nära. Det är för att man följer en släkt, och blodet rinner tjockt under texten. 

Vi känner Maames barn, vi känner hennes släktingar som om de var vårt eget kött och blod, 

och att släppa taget om deras liv på sista sidan var att tappa sin egen nyvunna familj.

Gestaltningen är så klockren att de endast efter några rader trädit fram fullständiga framför mig, människor som har sitt eget sätt att klia sig över näsryggen, som har sitt eget sätt att nervöst stampa med foten.

- ORIGINALITET -

85%

Det känns otroligt fräscht att med en sådan vidsynthet teckna historien om kolonisation, slaveri och förtryck. 

Gyasis originalitet ligger i tonen i hur hon berättar. 

Hon tar med sig läsaren in i strukturerna, 

de där som brukar vara svåra att sätta fingret på, än mer teckna av. 

- SLUTET -

90 %

Jag behövde en paus efter att ha läst slutet. 

Det lämnar en del att fortsätta förundras över, fortsätta suga på som seg gyllenbrun kola. 

Handlingen smälts fortfarande i skrivande stund men symboliken i sista scenen är så fin att hjärtat bränner och ögonen tåras. 

- STANNAR HISTORIEN MED MIG? -

100 %

Jag har varit arg de senaste dagarna, känt mig vilsen, föräldralös. För nu ska det börjas på en ny bok och jag vill egentligen inte lämna världen jag blivit invigd i. Men sidorna är slut. Historien är all. Det finns inte mer. 

Längtar redan tills jag glömmer bort cirka 3 % av historien, eftersom det skulle ge mig anledning nog att läsa om den.

Sällan har jag blivit så berörd.

__________

SLUTBETYG 

93,4 %

Så nära perfektion vi har kommit på den här bloggen.

__________

Tryck på bilden för att komma till bildkälla och återförsäljare.