NÅGON ANNANS TIDSFÖRDRIV - Ann Edliden

         

NÅGON ANNANS TIDSFÖRDRIV 
av Ann Edliden


Doris bor i Stockholm med sin bästa kompis Linnéa, jobbar bakom kulisserna med realityshowen Château Amore och har bestämt sig för att ge sig ut i den kryptiska världen av nätdejting. Hon fastnar för Petter som verkar vara precis en sådan vettig kille som hon letar efter. Och att han inte som andra nätdejtare är ivrig att bestämma träff är bara plus. 

...Till en början... 


*



Vi är på semester i Helsingborg, jag och sambon. Tanken är att varva dagar fulla av vila med nätter fulla av släktträffar, och jag har beslagtagit halva den gemensamma resväskan för inte mindre än 8 fysiska böcker. Men på morgontåget ner är jag ändå för trött för den enorma ögonansträngning det innebär att faktiskt läsa en bok, och browsar Bokus Play för att se om den där intressanta feelgooden jag läste om i bokaffären också finns som ljudbok. 
  Fyra skånska dagar går och jag har på min höjd bläddrat lite i böckerna. Det är svårt att hinna med läsning när det är svårt att ta av sig hörlurarna, om så bara för att svara på en av pojkvännens frågor. Sista kvällen är Någon annans tidsfördriv färdiglyssnad och jag känner mig underligt... övergiven.
   Jag har ju hängt med Doris i flera dagar nu. Hur kan hon helt kallt överge mig genom att bara existera i en bok, som dessutom tagit slut?
   Det känns nästan kränkande. 


*


Det är sommar, det är stundvis olidligt varmt och hjärnan har gått ner på lågvarv. Det lyssnas på feelgood och deckare som aldrig förr i mina lurar, och mer svårlitterärt tvetydliga klassiker och prettopoppisböcker får vika under för att ge plats åt sympatiska karaktärer, gripande storys och genomgående härlig läsfeeling. I Någon annans tidsfördriv fick jag allt det. 


Kuriosa: när jag läste ut boken skrev jag direkt till författaren och tackade för fin läsning (samt tiggde om fortsättning). När meddelandet till min förvåning besvarades blev jag så starstruck att det tog mig mer än en vecka att svara på svaret för att jag verkligen ville att mitt svar skulle ha någon form av litterär kvalitet. 
Det hade det inte. Men från konversationen fick jag med mig att mer skriverier från Ann Edliden finns att vänta, och jag vet redan nu att jag kommer ringa in nästa releasedatum i kalendern så fort det släpps på sociala medier. 



__________

ATT LÄSA ELLER INTE LÄSA?


- SPRÅK - 
75 %

Höga poäng för de böcker som har ett bildrikt, nästan poetiskt språk. Men viktigast av allt är om rytmen, meningarnas längd och klang, är skön att vara i.

 VÄL, väl skrivet. Härliga dialoger. Under- och överton av humor. Hakar inte upp sig någonstans utan hela läsningen är genomgående smooth. 

Chokladpuddingskonsistens på språket genom hela boken.

 

- STORY - 
90 %
Också kallat "bladvändighet". 
Hur desperat vill jag veta vad som ska hända näst? Hur svårt är det att lägga ner boken? Hur väl är intrigen uppbyggd?


Jag vill ständigt veta vad som ska hända och när jag inte läste var jag på något sätt kvar i bokvärlden. Dels finns det spåret med Doris jobb, dels hennes dejtande och dels hennes privata relationer, som den härliga jargongen med rumskompisen och bästisen Linnéa och den krassa familjedynamiken hemma i Värmland, vilka alla tre i sig var tillräckligt färgstarka storys för att de skulle kunna figurera som huvudspåret. 

Dessutom kändes den otroligt modern. Någon beskrev den här som gränsande mot chic-lit, men jag gillar inte det uttrycket särskilt mycket, kanske främst för att ungdomens "chiclit" i bakspegeln ter sig hopplöst könsstereotypiska och stundvis sexistiska. 

Däremot köper jag idéen att det här skulle kunna vara representativt för en ny generation "chic-lit": 
böcker med hög igenkänning och värme om kvinnor och deras förehavanden och relationer. 

Men vi kan lika väl placera in den i feelgood-genren då. 
Eller bara Bra story-genren.



- MITT ENGAGEMANG I HISTORIEN - 
85 %
Det här är kategorin som reder ut hur mycket boken faktiskt påverkade mig. Blev det tårar, skratt, hjärtsmärta för läsaren? 

Huvudet trumpetar ut en blandning mellan "ÅH HUR SKA DET GÅ" och "FAN VAD HÄRLIG TAKE PÅ VÄLBEKANTA TEMAN" under läsning. På hög volym. 



- KARAKTÄRER - 
90 %
Är människorna vi möter i boken runda? Intressanta? Levande? Komplexa? Känns det som om vi får lära känna dem på riktigt? Kommer vi komma ihåg dem efteråt? 

 Det är något med Doris som jag gillar så mycket. 

Även biroller som hennes mamma och kollegan Josefin är kärleksfullt tecknade karikatyrer som är lika levande som resten av persongalleriet. 

Till och med personerna i anknytning till dokusåpan känns i allra högsta grad verkliga.



- ORIGINALITET - 
80 %
Är det en historia som det finns trettiotvå på dussinet eller är det här något helt nytt? Är skrivsättet eget? Är karaktärerna speciella?

MER sånt här! Fräschheten är så ljuvlig. Det är som en version på feelgood som vänder sig främst till nittiotalister, och den fållan är långt ifrån mättad.



- SLUTET -
85 %
Allt får inte bli orealistiskt bra, då sjunker betyget som en sten. Men att lämna läsaren helt utan försoning, att själv få "pussla ihop" allt för stora delar av historien drar också ner poängen. Här söker vi alltså efter den hårfina gränsen mellan försoning och upplösning. 


 Allra allra sista meningen är ljuvlig. Älskar ett slut som är pang på. 

Hollywoods berömda uppbyggnad, hur allt går så mycket som helvete det kan gå innan det blir bättre, är välkänd och ack så tilldragande. 
Det är helt enkelt perfekt orkestrerat. 



- STANNAR HISTORIEN MED MIG? -
90 %
Tänker jag på boken, i positiva termer, efter att jag lagt den ifrån mig? Förändrade den något i mitt synsätt, min kunskap om världen eller människor? Blev jag klokare, vidsyntare, berörd?

 Mer Doris, mer Ann Edliden. 

Jag vill läsa om den här så fort jag har glömt bort detaljer.



__________


SLUTBETYG 

85%

Det är ju uppenbart att du också vill läsa den här. 

__________


Glöm inte att följa mig på instagram! 

---> @Ordligare


__________


Någon annans tidsfördriv
Ann Edliden

Utgiven: 2021-06-10
Förlag: Bokförlaget Polaris
ISBN: 9789177954934

Kommentarer

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR...