HÄRVERK - Andréa Ager-Hanssen
HÄRVERK
av Andréa Ager-Hanssen
Heddas pappa är galen.
Det är inte den politiskt korrekta termen, säkerligen finns det någon
diagnos som man nu för tiden skulle pådyvlat honom och på så sätt frikänt
honom, i alla fall lite grann, men i boken följer vi barnhedda och
nutidshedda som försöker förstå en uppväxt som slingrat och vritt sig så
mycket att den tappat sina konturer.
Heddas pappa har jättemycket pengar, och han gör som sig bör med
pengar: han spenderar dom.
Hedda får nya möbler till sitt nya sovrum, hon kommer alltid till skolan
med nya suddigummin och hennes pappa har ständigt nya bilar.
En gång köper han familjen en helt egen ö.
Men när allting omkring en ständigt är i förändring längtar man
efter något som är som det alltid varit. Hedda får allt vad sämre
bemedlade barn bara kan drömma om, men hon längtar bara efter
prydnadssaker som stått så länge i hallen att de blivit en del av
inventariet.
*
New Is Always Better, sa Barney Stinson i
How I Met Your Mother, och tills alldeles nyligen var världen
överens om att så är fallet. Second hand är äckligt. Kök som är äldre än femton år bör renoveras. Saker med hål eller fläckar, saker som visar på levd tid i närheten av en människa, ska kastas, så att deras soggighet inte råkar smitta av sig på ägaren.
Det som fastnar mest med mig efter läsning är det vulgära i
Barney Stinsons uttalande. Jag såg serien när jag var tonåring och köpte
således allt han sa, kvinnoförakt inkluderat. Men jag behövde inte vara
småkär i Neil Patrik Harris för att tro på New Is Always Better,
det var ändå det budskap samhället och tiden bankat in med stora släggan
sedan långt innan min födelse.
Och mitt i detta står Hedda och längtar efter föremål som bär på
något annat än en splitterny prislapp. Fascinationen vid gamla föremål,
vid saker och ting som betyder något, är rörande. Rent av smittande.
Jag tittar mig om i mitt hem och har aldrig varit så glad för köksbordets bitmärken och badkarets repor. Här har jag avfrostat frysen och råkat smälla ner lådorna i porslinet. Här har min lilla hund testat sina valptänder innan dom äntligen ramlade ut.
Jag tittar mig om i mitt hem och har aldrig varit så glad för köksbordets bitmärken och badkarets repor. Här har jag avfrostat frysen och råkat smälla ner lådorna i porslinet. Här har min lilla hund testat sina valptänder innan dom äntligen ramlade ut.
Här pågår det ett liv som inte är utbytbart.
Är det en klassberättelse? Det som först ter sig som ekonomisk klass visas snarare vara ett slags undantagstillstånd.
Heddas liv är en storm av föremål och flyger in och ut genom dörren. Hon sitter mitt i en tornado.
Och då är det lätt, i alla fall för läsaren, att se att saker bara är saker.
Även om dom är köpta på Nordiska Kompaniet.
Är det en klassberättelse? Det som först ter sig som ekonomisk klass visas snarare vara ett slags undantagstillstånd.
Heddas liv är en storm av föremål och flyger in och ut genom dörren. Hon sitter mitt i en tornado.
Och då är det lätt, i alla fall för läsaren, att se att saker bara är saker.
Även om dom är köpta på Nordiska Kompaniet.
*
Berättartekniken i Härverk är fascinerande. Med små välportionerade ledtrådar invigs läsaren i galenskapen som omgärdar Heddas pappa, och som slutligen tvingar ihop förflutet och nutid. Berättelsen löper på, springer snabbt men tittar sig hela tiden över axeln för att se att läsaren hänger med. Osentimentalt och levande, lågmält roligt, mörkt och svidande på samma gång.
Romanen är tacksamt befriad från inre monolog - händelser serveras utan kommentatorspår - vilket håller uppe mystiken och läsviljan. Vi vill veta vad som har hänt, varför och hur det påverkar nutiden, men Hedda och själva berättarstilen håller sig smakfullt fåordig. Istället tas läsaren med i varje scen. Skolboksexempel på gestaltning, med andra ord.
*
Jag läser vissa passager högt för min sambo. Med tanke på att han
tvingar sig igenom 2 eller 3 böcker om året vet jag att jag har
begränsad valuta i det här fallet, jag får inte slösa den på vilken
gammal roman som helst. Han tycker om att det inte är tillrättalagt och
välpolerat utan vill bara ha text som visar verkligheten ”som den är”,
med karaktärer som är människor och inte karaktärer.
”Jag tycker verkligen du borde läsa den här” säger jag med en ton som
inte är det minsta vädjande. Jag lägger den i hans knä och med det är
diskussionen slut.
__________
ATT LÄSA ELLER INTE LÄSA?
Ja läs, för bövelen.
__________
Tack
Natur & Kultur
för möjligheten att få läsa!
__________
Glöm inte att följa mig på instagram!
---> @Ordligare
___________
Härverk
Andréa Ager-Hanssen
Utgiven: 2025-02-07
Förlag: Natur & Kultur
ISBN: 9789127187146
Kommentarer
Skicka en kommentar