DAG FÖRE RÖD DAG - Maria Frensborg

      

DAG FÖRE RÖD DAG
av Maria Frensborg


Helena försöker vara en bra människa. En människa som tänker "folk som tigger", inte tiggare. Som ger till välgörenhet och källsorterar och inte, absolut inte äter kött. Som tänker gott och gör gott och tar sitt ansvar. 

Så vad ska hon göra när hennes man, helt utan att diskutera med henne, beställer en resa för hela familjen till Mallorca?
 
Flyga, när jorden genomgår sin största klimatkris någonsin? Är han galen?   


*


En bok det går att tycka mycket om. Tycka om mycket? Också. Men storheten ligger i att den har en jävla förmåga att engagera. 

Så mättad. 

Handlingen är väldigt banal, om det finns någon positiv spinn på banal. Vardaglig. Det är precis vardagen som beskrivs, en vardag där allt är kaos och meningarna går ihop och isär och vissa saker får man tycka och säga men det mesta får man inte ens tänka.

Helena som karaktär fascinerar mig, hennes betongtunga samvete som jag i bakhuvudet mässar "kvinnligt" under läsningens gång. 
   Jag läst på Kareninas blogg att det är underligt att författaren kände att hon dessutom behövde göra Helena kristen, det blir nästan kaka på kaka. Samvetet som ligger som ett långsamt verkade gift i den moderna människan(/kvinnan) behöver ingen gud. Kanske just för att vi inte har någon gud längre? 
    I vilket fall som helst är jag nästan religiöst oreligiös, jag tror inte ens på något, och jag känner ändå igen mig i Helenas strävan efter att vara en bra människa.


*

Framför allt tror jag att den här boken kommer väcka otroligt mycket igenkänning. Jag som barnlös och huslös känner igen mig, så vad känner inte de (kvinnor) som har hela familjens lycka på sin axlar samtidigt som miljösamvetet och godhetssträvandet kräver mer och mer aktiva val, mer och mer ställningstagande.

Ett minus är just mättnaden. Det blir många, 
lite väl många av problemen som nutidskvinnan har på samma gång. Feminismen och klimatet och solidariteten och åldrandet och konsumerismen och aktivismen - och kanske framförallt identitetskrisen! - behöver alla sin ordentligt stund i rampljuset, kräver det till och med. Om vi ska kunna göra något av det. 

Det i sig blir väl en metabeskrivning av boken: ännu en kvinna som tar på sig för mycket på samma gång, som känner att hon måste ändra allt just just nu.


__________

ATT LÄSA ELLER INTE LÄSA?


- SPRÅK - 
65 %

Höga poäng för de böcker som har ett bildrikt, nästan poetiskt språk. Men viktigast av allt är om rytmen, meningarnas längd och klang, är skön att vara i.

Språket blir stundvis lite rörigt, Helenas projektioner om framtiden blandas ihop med nuets och det är svårt att veta om det hon tänker har hänt, nu eller länge sedan, eller om det ska hända, eller om det händer precis nu. 

Även rytmen på texten drar ner språkbetyget. 
Det blir hetsigt, kommatecknen används flitigt, för flitigt, och jag läser med andan i halsen, oftast är det skönt, är jag lite trött blir det lite jobbigt och jag får lägga ner boken ett tag, precis såhär skriver hon, utan pauser.

Synd på ett språk som annars är fint och finurligt.


 
- STORY/ DRIV - 
60 %

Också kallat "bladvändighet". 
Hur desperat vill jag veta vad som ska hända näst? Hur svårt är det att lägga ner boken? Hur väl är intrigen uppbyggd?

Det känns som om det inte händer någonting, ingenting konkret, mest en röra av Helenas tankar och förmaningar.

Handlingen kretsar kring Mallorca resan, men egentligen inte, för datumet för resan nås inte förrän det bara är 1/5 kvar av boken.

Ändå fortsätter jag läsa. Det är intressant, kanske är det intressant för att det är så relaterbart.



- MITT ENGAGEMANG I HISTORIEN - 
95 %

Det här är kategorin som reder ut hur mycket boken faktiskt påverkade mig. Blev det tårar, skratt, hjärtsmärta för läsaren? 

Mer än en gripande historia är det en samhälls-, samtidsdiskussion, nästan ett parodierande över den moderna människans laster. 
För det är banalt, i ordets ursprungliga mening, alla dessa små huvudbryn som nafsar och förstör ett annars så perfekt liv. Men jag tycker att man får ha det. Man får ha hus och barn och jobb och pengar och ändå fundera på om inte ens liv suger lite ändå. 

Det är inte förutsättningarna, knappt ens de fysiska, som skapar lycka. Hade det varit det hade man inte kunnat skriva en enda bok om någon som lever över existensminimum, för enligt den logiken har ju dessa personer inga problem, och utan problem blir det ingen bok. 

Ändå har vi böcker från hela spannet, från rännsten till tinnar och torn. Och jag tror vi behöver det.



- KARAKTÄRER - 
70 %

Är människorna vi möter i boken runda? Intressanta? Levande? Komplexa? Känns det som om vi får lära känna dem på riktigt? Kommer vi komma ihåg dem efteråt? 

Eftersom det här är ju en djupdykning in i huvudkaraktärens inre finns det inte så mycket plats för att visualisera de andra karaktärerna.

Således hade den här texten alltså fått höga betyg om kategorin hette "karaktär" (i dubbel bemärkelse, dessutom) men vi dras in i Helenas tuggande och ser inte mer än vad hon gör, vilket nästan bara är hennes eget ansikte, hennes egna handlingar.



- ORIGINALITET - 
75 %

Är det en historia som det finns trettiotvå på dussinet eller är det här något helt nytt? Är skrivsättet eget? Är karaktärerna speciella?

Säkerligen finns det böcker om nutidsmänniskans skuld. Säkert finns det flera.
Men jag valde den här boken för att den handlar om klimatångest, för att det är ett fenomen som sopats under mattan i alldeles för många årtionden nu.

Vi pratade om växhuseffekten när jag gick i högstadiet. Det är en jäkla massa år sedan. Ändå är det inte förrän nu vi ser något som liknar sådana här böcker.

Det är nästan med ett visst mått av besvikelse som jag konstaterar att det är i sig gör detta till en originell bok.



- SLUTET -
50 %

Allt får inte bli orealistiskt bra, då sjunker betyget som en sten. Men att lämna läsaren helt utan försoning, att själv få "pussla ihop" allt för stora delar av historien drar också ner poängen. Här söker vi alltså efter den hårfina gränsen mellan försoning och upplösning. 

Känner ett nja för slutet. Förvänta dig ingen konfliktlösning.

Rimligt, i och för sig. Med tanke på att konflikten är klimatet och ansvaret och i viss mån kvinnligheten.



- STANNAR HISTORIEN MED MIG? -
70 %

Tänker jag på boken, i positiva termer, efter att jag lagt den ifrån mig? Förändrade den något i mitt synsätt, min kunskap om världen eller människor? Blev jag klokare, vidsyntare, berörd?

Jag påverkades starkt av boken, blev engagerad och skulle rekommendera den. Men det är väl som vanligt med böcker som tar upp viktiga ämnen, jag förväntar mig någon slags slutsats att hålla fast vid.

Däremot skulle jag gärna se det här som en bok att bokcirkla omkring, just för att det är så svårt att inte tycka något om den. Så spring iväg och tyck, och lämna gärna era tycken i rutan här under!



__________


SLUTBETYG 

69, 3 %

Starkt engagerande bok där storyn inte är lika bra som temat, men värd att kolla in!
__________


Glöm inte att följa mig på instagram! 

---> @Ordligare

__________


Dag före röd dag
Maria Frensborg

Utgiven: 2021-03-01
Förlag: Kaunitz-Olsson AB
ISBN: 9789189015487

Kommentarer

DU KANSKE OCKSÅ GILLAR...