ATT ÖVERLEVA EN SOMMAR - Camilla Prell-Weichl

      

ATT ÖVERLEVA EN SOMMAR 

av Camilla Prell-Weichl

Michelle är tio år och kommer från en familjesituation som knappast är hållbar. Pappan dricker för mycket och mamman är sjuk, jag tror det är cancer, och kräver ständig påpassning. 

När socialen över sommaren placerar henne hos Irma och Henrik, ett barnlöst par på landet, verkar det som om tillvaron äntligen ljusnar. Hon får gott om hembakt, uppmärksamhet och sommarvärme och mår ett tag precis så bra som man kan drömma om.

Men ingen bok skulle väl bara berätta om hemmalagade sylter och idylliska badmintonmatcher? 

Självklart är det något lurt med stället, en mörk aning mer än något faktiskt hot. 

Och så är det ju det där med tjärnen, och med den låsta källaren... 

*

Jag hade höga förväntingar på Att överleva en sommar, det bör sägas. 

Jag läste baksidan och kände direkt att det här är en blandning av sociala problem och brännande hemligheter som jag tycker är så intressant. Kanske skulle jag få insikt i hur det är att vara fosterhemsplacerad, eller skulle jag till och med dyka på någon form av sexuellt trauma? Skulle vi få följa vuxna Michelle där upplevelserna från barndomen skapat en helt ohållbar vuxendom? Skulle vi få inse saker med henne när hon bearbetade allting? 

Nej. Så blev det inte. Läsaren är med under sommaren och sen, utan vidare krusiduller, tas avsked av Michelle. I ärlighetens namn kommer jag inte sakna henne. Hon är en otroligt passiv, misshandlad karaktär som på sin höjd växer några centimeter lagom till slutet. Men några förklaringar eller genombrott får vi inte. 

*

Lite kommentarer om själva handlingen då: 

Ännu en gång brottas jag med uppläsningen. Det är inte lika illa som i Flickorna, men det är inte bra. Irma har i uppläsarens mun en urlöjlig röst som förtar halva spänningen. Visst ska hon ha en tysk brytning och ett överdrivet, ömsom flickaktigt, ömsom damigt sätt, men i uppläsarens fall låter hon bara... korkad. Och det är svårt att vara rädd för något som är lika lätt att skratta åt. 
   För just rädslan, den där som ligger så långt ner under ytan att man kan luta sig över så långt man kan utan att se något, och ändå veta att det finns där, det är där författaren är som starkast. Kanske en framtida spänningsroman-favorit, om hon kommer ut med några sådana, men med tanke på uppbyggnaden, potentialen den här boken ändå hade, känns det som om det faller platt. 

__________

ATT LÄSA ELLER INTE LÄSA?

- SPRÅK - 

50 %

Höga poäng för de böcker som har ett bildrikt, nästan poetiskt språk. Men viktigast av allt är om rytmen, meningarnas längd och klang, är skön att vara i.

  Det fattas en del, blir aldrig djupt nog i bildspråk och metaforer. Samtidigt är det inte platt eller klumpigt.

 

- STORY/ DRIV - 

65 %

Också kallat "bladvändighet". 

Hur desperat vill jag veta vad som ska hända näst? Hur svårt är det att lägga ner boken? Hur väl är intrigen uppbyggd?

Intressant men tappar i slutet, känns som om jag redan förklarat det i ingressen.  

- MITT ENGAGEMANG I HISTORIEN - 

50 %

Det här är kategorin som reder ut hur mycket boken faktiskt påverkade mig. Blev det tårar, skratt, hjärtsmärta för läsaren? 

Det som ligger under ytan, mystiken och frågetecknen, vill jag såklart reda ut. Därför fortsätter jag läsa, maniskt. Jag släpper inte hörlurarna många gånger under de två dagar det tar att lyssna klart. 

Men när jag sen får reda på det känner jag mig.. tom. Oengagerad. Obrydd. Jaha, det var inte mer än så. 

Reaktionen blir en loj "jaha, underligt."

- KARAKTÄRER - 

65 %

Är människorna vi möter i boken runda? Intressanta? Levande? Komplexa? Känns det som om vi får lära känna dem på riktigt? Kommer vi komma ihåg dem efteråt? 

Michelle är komplicerad, Irma är komplicerad, deras relation sinsemellan och deras relation med alla andra är komplicerad. Och komplikationer är något att tugga på ett tag. 

De är väl uppbyggda, dessa två kvinnor i fokus, men utvecklas de? 

Inte nämnvärt.

Måste de göra det då? 

Inte som en allmän regel. 

Men i just den här historien, med tyngden i uppbyggnaden, hade det faktiskt varit skönt.

- ORIGINALITET - 

60 %

Är det en historia som det finns trettiotvå på dussinet eller är det här något helt nytt? Är skrivsättet eget? Är karaktärerna speciella?

Fosterhem, obehagliga fosterfamiljer, galna kvinnor... hyfsat nytt tema för mig ändå men det känns knappast som ny idé.

- SLUTET -

40 %

Allt får inte bli orealistiskt bra, då sjunker betyget som en sten. Men att lämna läsaren helt utan försoning, att själv få "pussla ihop" allt för stora delar av historien drar också ner poängen. Här söker vi alltså efter den hårfina gränsen mellan försoning och upplösning. 

 Gång på gång snurrar historien runt i huvudet, förtöjd kring en fråga som ett ankare: 

Vad är det författaren egentligen ville säga mig?

- STANNAR HISTORIEN MED MIG? -

15 %

Tänker jag på boken, i positiva termer, efter att jag lagt den ifrån mig? Förändrade den något i mitt synsätt, min kunskap om världen eller människor? Blev jag klokare, vidsyntare, berörd?

 Jag tror tyvärr det här blir en sån bok som är kul under läsning men som jag inte ens kommer komma ihåg handlingen av om någon månad.

__________

SLUTBETYG 

49,29 %

 För höga förväntningar leder sällan hela vägen fram. Men det var mer än det som haltade i denna. 

__________

Glöm inte att följa mig på instagram! 

---> @Ordligare

__________

Att överleva en sommar
Camilla Prell-Weichl

Utgiven: 2021-05-19
Förlag: Weyler Förlag
ISBN: 9789127173064