I FISKARNAS TECKEN - Melissa Broder

I FISKARNAS TECKEN 

av Melissa Broder

Lucy närmar sig 40, har just blivit dumpad efter ett åtta år långt förhållande och jobbar på övertid med sin avhandling om tomrummen i Sapfos texter. 

För att läka, eller bara för att få tänka på annat en stund, lånar systern ut sin beach-villa vid Venice Beach till henne och föreslår att hon kanske ska gå i kärleksterapi. 

Lucy bestämmer sig, om än lite motvilligt, för att prova den där töntiga terapigruppen. 

Men hela tillvaron förändras när hon en natt går ut till stranden och möter en nattsimmare...

*

Herre min gud. He-rre min gud. Fan och hans moster. Kors i taket.  Vilken jävla bok. 

Glad midsommar! Jag njuter av två dagar ledigt och passade på att äntligen läsa ut I fiskarnas tecken. 

  Jag köpte den enbart för att framsidan var den snyggaste jag sett på åratal. Färgsättningen var så lyrisk att jag ville skriva ut en kopia och sätta upp på väggen. Sen säger min kompis att den är bra, så så bra. Jag hade vid det laget inte ens läst baksidan men insåg sen att den handlade om en (barnlös) kvinna som skriver en avhandling på Sapfo och som dessutom - eller kanske självklart - missbrukar kärlek och sex. 
  Jo tack. Fonden tyder på att den här soppan skulle bli Michelinklass. 

Det har dock tagit sin lilla tid att läsa ut den, men inte på grund av att den är svår. Den är bara så... mättad. Det är som den fylligaste chokladtårta, en bit är det bästa du ätit men du skulle nästan kräkas om du åt en till. I tunna tårtbitar har jag njutit av den här boken - tills begäret tog över och jag slukade de sista 100 sidorna på mindre än ett dygn. Och nu är jag sockerdäst och illamående och alldeles alldeles överlycklig. 

Varför är det här en godbit man behöver dosera då? Det enkla svaret är: för att det är så jävla bra så man får dåndimpen och stundvis måste bita i en kudde för att inte skrika rakt ut i ren extas. Hela den här boken är en jäkla orgasm för själen. 

Den är också helt skruvad. Broder har skalat av lagren av civilisering i sin huvudkaraktär Lucy, som har svårt att hantera sina impulser och som är så desperat att fylla sitt inre hål (ja, pun intended) att hon gör saker århundraden av stadsliv försökt tämja bort hos människan. Hon har sex med främlingar, som hon inte njuter av. Hon säger en sak och gör sedan tvärt emot. Hon är alltigenom mänsklig men uppför sig inte som en enda människa jag någonsin träffat. Inte för att det inte går att känna igen sig i hennes beteende, men för att de flesta människor håller all den galenskapen inombords. 

Lucy är definitivt galen, kanske till och med mer än genomsnittet. Men det finns något så oerhört sympatiskt med att inte förställa sig. Visst förståller hon sig för omvärlden, försöker i alla fall, men mot oss läsare är hon helt och hållet naken. 

  Inför oss läsare kan Lucy erkänna sin smutsiga, patetiska längtan efter att bli älskad. 

*

Jag är oerhört känslosam just nu. Jag tror jag just läst ut årets bok. 

* 

Ja, vissa kategorier har fått mer än 100 procent. Det är min blogg och jag gör som jag vill. 

__________

ATT LÄSA ELLER INTE LÄSA?

- SPRÅK - 

100 %

Höga poäng för de böcker som har ett bildrikt, nästan poetiskt språk. Men viktigast av allt är om rytmen, meningarnas längd och klang, är skön att vara i.

Jag inser att jag missbrukat ordet precist i tidigare recensioner, för ingen annan bok sätter precisheten i precist som den här.

Flera gånger under läsningen stannar jag upp och tänker, säger, skriker "ja, precis såhär är det!" och undrar om jag är lika störd som Lucy eller om det är en allmänmänsklig grej som bara Lucy och Melissa är modiga nog att erkänna. 

Hade jag fått tre önskningar av en ande hade jag önskat mig att kunna skriva såhär, och sen hade jag inte behövt de andra önskningarna. 

 

- STORY/ DRIV - 

90 %

Också kallat "bladvändighet". 

Hur desperat vill jag veta vad som ska hända näst? Hur svårt är det att lägga ner boken? Hur väl är intrigen uppbyggd?

Det här är en bok som inte passar den äckelmagade. Mänsklighetens smutsiga baksida personifieras i Lucy och tar sig uttryck i allt mellan hårdhänt analsex till klistrig desperation. 

   Broder är också fenomenal i att överraska läsaren. Jag tror jag är helt ärlig när jag säger att jag aldrig blivit så överraskad under läsning som i denna bok.

- MITT ENGAGEMANG I HISTORIEN - 

110 %

Det här är kategorin som reder ut hur mycket boken faktiskt påverkade mig. Blev det tårar, skratt, hjärtsmärta för läsaren? 

Det är en våt dröm för sex- och litteraturintresserade. 

Jag tror aldrig jag någonsin blivit så engagerad i en bok. 

Det här är verket jag kommer vända mig till för att få svar och nya perspektiv på livets stora frågor. 

Det här kommer bli min bibel. 

- KARAKTÄRER - 

90 %

Är människorna vi möter i boken runda? Intressanta? Levande? Komplexa? Känns det som om vi får lära känna dem på riktigt? Kommer vi komma ihåg dem efteråt? 

Ett bra exempel på karaktärsbeskrivningar från mina anteckningar:

"När Lucy träffar Adam och de börjar prata litteratur (han går igång på att hon är bibliotekarie) berättar hon om sin avhandling av Sapfo.

'Ahh, jag läste honom i gymnasiet' säger Adam och fortsätter sedan, föga förvånande, om sitt intresse för beatpoeterna - ni vet Keroscaz och generationsromanerna om att vara en ung man med livet framför sig.

Det räcker med att ha läst så lite litteraturhistoria som jag för förstå hur någon som viger sitt liv till Sapfo har väldigt lite gemensamt med någon som ser På drift som kronan i sin personliga kanon.

Där visar Broder igen sin genialitet. Hon bryr sig inte om att anpassa så att varenda människa ska förstå den här boken. I fiskarnas tecken använder ett språk för de invigda och rycker på axlarna åt de som ratar för att de inte hänger med." 

Lägg sedan till den färgglada samlingen människor som är med på Anonyma kärleksknarkare-mötena, och persongalleriet ter sig som en tulpanodling i maj.

- ORIGINALITET - 

100 %

Är det en historia som det finns trettiotvå på dussinet eller är det här något helt nytt? Är skrivsättet eget? Är karaktärerna speciella?

Satte från början 75, tänkte att det var en vanlig roman om livet på 2000-talet med sociala medier och internetdejting och allt vad det innebär. 

MEN SEN VISADE DET SIG ATT JAG HADE FEL. OJ VAD FEL JAG HADE. HERREGUD VAD FEL JAG HADE.

- SLUTET -

100 %

Allt får inte bli orealistiskt bra, då sjunker betyget som en sten. Men att lämna läsaren helt utan försoning, att själv få "pussla ihop" allt för stora delar av historien drar också ner poängen. Här söker vi alltså efter den hårfina gränsen mellan försoning och upplösning. 

 En perfekt avvägd blandning av klimax och olösta frågor som vi har fått tillräckligt mycket ledtrådar för att kunna idissla ett tag och värka fram våra egna svar. 

- STANNAR HISTORIEN MED MIG? -

100 %

Tänker jag på boken, i positiva termer, efter att jag lagt den ifrån mig? Förändrade den något i mitt synsätt, min kunskap om världen eller människor? Blev jag klokare, vidsyntare, berörd?

 Med lovord som "orgasm för själen", "våt dröm för sex- och litteraturintresserade", "min bibel" och med alla dessa versalmeningar tror jag ni kunde räkna ut att det här var en bok som kommer stanna med mig länge, länge. 

För alltid, mest troligen. Den kommer ingå i min personliga kanon. 

__________

SLUTBETYG 

98,57 %

 Högst betyg någonsin på den här bloggen. 

__________

Glöm inte att följa mig på instagram! 

---> @Ordligare

__________

I fiskarnas tecken
Melissa Broder

Utgiven: 2018-09-14

Antal sidor: 297
Förlag: Modernista
ISBN: 9789177813590