NORMALA MÄNNISKOR - Sally Rooney

           

NORMALA MÄNNISKOR

av Sally Rooney

Marianne är rik men hatad på skolan. Connell är populär - så länge han följer strömmen och gör som han ska. De båda träffas hemma hos Marianne där Connells mamma jobbar som städare, och en nutida episk romans uppstår: den som verkar i en tid då kärlek och sex till synes aldrig varit så vitt frånskilda, och där vi aldrig har pratat så mycket men ändå misslyckats fundamentalt med att kommunicera. 

Tiden går och de båda lämnar high school för att börja på samma universitet. Där blir rollerna ombytta. Connell är nu är tystlåten nobody som kämpar med att förstå sin litteraturklass social koder, Marianne är ständigt på fest och ständigt åtrådd. 

Historien kommer fortsätta att fluktuera mellan roller, status och makt, som med hjälp av Sally Rooneys knivskarpa prosa blir kristallklar för läsaren även när hennes karaktärer inte klarar av att se utanför sig själva.

*

Jag ska försöka sammanfatta boken kort, dels för att alla redan har läst den så den här recensionen kommer tjäna som en inträdesbiljett i diskussionsklubben mer än något annat, dels för att jag bara har 25 minuter kvar innan jag måste börja plugga igen för att hålla mig till schemat. Jag känner verkligen som om jag inte har någon tid just nu, med jobb och skola och allt vad livet i de ljuva tjugoåren innebär. Tyvärr har den begränsade valutan tid spenderats på tidigare nämnda företeelser snarare än (lektyrs)läsning (som är den egentliga meningen med livet), men jag antar att det är så för de flesta när de börjar på universitetet samtidigt som de jobbar tillräckligt mycket för att undvika studielånet...  

Jag läser dessutom litteraturvetenskap nu första terminen och det innebär ju som bekant en jäkla massa texter. Det förklarar kanske varför läsningen för skojs skull blir nedprioriterad? Kanske. Jag märker att jag har svårare att plocka upp en bok när dagens akademiska texter är färdiglästa. 

Därför blev jag positivt överraskad över hur snabbt jag kom igenom Normala människor. Det blev en sån där "ta med och läsa på toan"-bok, ni vet? 

   Inte? 

   Sluta ljug, alla läser väl på toan?

  

JA JA.
   Det är en bok som krävde att få sitta fastklistrad i handen tills den var utläst i vilket fall. 

__________

ATT LÄSA ELLER INTE LÄSA?

- SPRÅK - 

90 %

Höga poäng för de böcker som har ett bildrikt, nästan poetiskt språk. Men viktigast av allt är om rytmen, meningarnas längd och klang, är skön att vara i.

Språket är otroligt enkelt men så effektivt. Rooney använder en välutvecklad skrivstil som går ut på att säga precis hur karaktärerna känner men låta läsaren själv förstå varför de känner så. 

Boken är alltså full med AHA!s som gör att man känner sig så så smart, eftersom man får känslan av att vara förtrolig med författaren.

 

- STORY/ DRIV - 

90 %

Också kallat "bladvändighet". 

Hur desperat vill jag veta vad som ska hända näst? Hur svårt är det att lägga ner boken? Hur väl är intrigen uppbyggd?

Historien jobbar med en tidlös intrigfråga: kommer de få varandra? Och hur? I förlängningen: vill jag att de ska få varandra?

 Allt detta leder såklart till att man vill läsa, mer och mer och mer. 

Till exempel på toan.

- MITT ENGAGEMANG I HISTORIEN - 

90 %

Det här är kategorin som reder ut hur mycket boken faktiskt påverkade mig. Blev det tårar, skratt, hjärtsmärta för läsaren? 

 Fascinationen över hur man kan skriva så omfattande och samtidigt detaljerat om det mänskliga sinnet och dess påverkande faktorer är den starkaste behållningen i boken. Jag är nästan mer engagerad i skribenten bakom texten jag just läst än vad som ska hända med karaktärerna, även om jag (såklart) hejar kompromisslöst på kärleken som känns självklar mellan Marianne och Connell även när de inte håller med mig. 

- KARAKTÄRER - 

90 %

Är människorna vi möter i boken runda? Intressanta? Levande? Komplexa? Känns det som om vi får lära känna dem på riktigt? Kommer vi komma ihåg dem efteråt? 

Karaktärerna är klara i agerande och känslor. De är lätta att tycka om, även när de felar, även när de ljuger, även när de inte tycker om sig själva. 

- SLUTET -

75 %

Allt får inte bli orealistiskt bra, då sjunker betyget som en sten. Men att lämna läsaren helt utan försoning, att själv få "pussla ihop" allt för stora delar av historien drar också ner poängen. Här söker vi alltså efter den hårfina gränsen mellan försoning och upplösning. 

  Gillar. Funkar. Logisk avtoning på historien som vi fått visad för oss.

- STANNAR HISTORIEN MED MIG? -

75 %

Tänker jag på boken, i positiva termer, efter att jag lagt den ifrån mig? Förändrade den något i mitt synsätt, min kunskap om världen eller människor? Blev jag klokare, vidsyntare, berörd?

Snarare än scener stannar förnimmelser med mig, tankar på hur makt kan utspelas mellan två människor - och hur den kan skrivas ner.

__________

SLUTBETYG 

85 %

Njutning genomgående under läsningen.

 

__________

Glöm inte att följa mig på instagram! 

---> @Ordligare

__________

Normala människor

  Sally Rooney 

Originaltitel: Normal people

Översättning: Klara Lindell

Utgiven: 2019-09-16

Förlag: Albert Bonniers Förlag

ISBN: 9789100179724