JAG ÄR GUD - Malin Karim

                       

JAG ÄR GUD

av Malin Karim

Hermine är pissetrött på sitt instängda liv, om man med instängt menar någon slags överklass med dyr bil och makens obegränsade kreditkort. 

Hon har två barn som är som barn är: bortskämda. Och en man som är som män i den litteraturen jag gärna läser är: tråkiga, i bästa fall, rövhattar, i sämsta fall. 

Efter att mannen inte behagat komma hem från jobbresor ens för sin egen födelsedagsfest får Hermine nog och bestämmer sig för att begå alla sju dödssynder för att sedan ta livet av sig. 

*

Jag har SÅ många åsikter om den här boken egentligen men jag kan inte med. Jag märkte efter ca 10 sidor att det här var en bok jag skulle kunna såga totalt men jag kände att det får vara nog med det. (För nu.)
Det var ju trots allt jag som gjorde ett aktivt val att läsa ut den.
   Det finns säkert en perfekt publik för den här romanen någonstans därute. Jag ingår bara inte i den publiken. 

Med det sagt tycker jag inte jag behöver förklara vidare varför jag håller den här recensionen kort och icke-poängsatt. 

*

Malin Karim har hjärtat på rätt ställe men den här boken är oerhört banal.
   Ingen av karaktärerna i hela boken uppför sig rimligt, allra minst huvudpersonen Hermine. Innan vi ens fått en proper introduktion till karaktärerna vet vi att Tom, Hermines man, är en tölp och att Hermine är urtypen för duktig kvinna. Det är en schablon vi mött i tusentals versioner i medier de senaste åren, och det är ju också precis det som drar mig tillbaka till den här typen av bok gång efter gång. Jag suktar efter att få ta dessa kvinnors arbete på allvar, men det är svårt när språket är så banalt som i denna.
   Dialogerna hade mått bra av en eller två eller tre redigeringar. Såhär pratar annars bara karaktärer på Disneychannel. När Hermines chef kommer in och säger att "det luktar tampong" i ett rum fullt av damer har jag två val: jag kan antingen läsa den här som en parodi eller så får jag lägga ner.
   Jag väljer av någon anledning att fortsätta läsa.

*

Storyn, alltså själva grundideen, är intressant, om att slå sig fri från samhällets krav på vad det är att vara kvinna genom att begå alla sju dödssynderna, men det känns som om den enda som skulle kunna få något slags feministiskt uppvaknande av den här är (andra) kvinnor i Stockholms innerstad vars största intressen är bantning och smink. 
   Du får säga ifrån!, skriker Malin Karim.
   Vi vet, svarar vi tillbaka i normal samtalston. 

__________

ATT LÄSA ELLER INTE LÄSA? 

Jag läste som sagt och trots allt ut den här. Det får man ge den: jag ville veta hur det skulle gå. Hur ska denna orimliga historia ros i land?

  För ingen, varken jag, författaren eller Hermine själv, tror ju på riktigt att Hermine kommer begå det planerade självmordet. 

För att hålla mig inom någon form av medmänsklighet valde jag att inte ge den här recensionen betyg, men som svar på frågan jag alltid försöker få svar på: 

Nej, jag rekommenderar den inte.

__________

Glöm inte att följa mig på instagram! 

---> @Ordligare

___________

Jag är Gud

Malin Karim

Utgiven: 2022-03-08

Förlag: Bazar förlag

ISBN: 9789180062428