MEMORIAL - Bryan Washington

                             

MEMORIAL

av Bryan Washington

Memorial, Houston: 

Ben och Mike bor ihop i och är kära, eller har varit det, och båda har föräldrar som svalt accepterar deras sexualitet men som ändå lyckas få sina barn att känna sig apart.

 Romanen börjar när Mikes mamma Mitsuko kommer från Japan för att bo hos paret samtidigt som Mike åker till Japan för att ta hand om sin sjuka far som han inte hört av på 15 år. Kvar i Usa blir Ben och Mitsuko och den underliga situationen blir ett slags ordlöst kammarspel där den mesta av kommunikationen går via mat. 

Efter halva boken byts scenen och ett nytt kammarspel visas upp i Japan, nu med Mike och hans pappa Eiju. Eiju pratar inte om sjukdomen, pratar knappt alls, och för att känna att han har en plats i tillvaron hjälper Mike till på Eijus bar. 

Även i Japan utspelar sig alltså en tät scen där handlingarna pratar och munnarna är tysta.

Det är inte livsomvälvande, inget som är ögonuppspärrande, men det är ljuvlig läsning. 

*

Akademibokhandeln säljer ut använda böcker från läsecirkeln och där hittar jag Memorial för 30 kr. Pärmen är följsamt mjuk, knäckt av minst ett tiotal händer före mig. På en av sidorna ligger en död bananfluga. 

   Kanske har bookstamgram pratat om den här boken men då har jag i vilket fall inte hört det. Jag dras enbart till det amerikanskt kontemporala i omslagets design, det tydligt geometriska i kombination med fotografier som betyder fräscht, edgy och 20-tal. Jag tittar knappt baksidan innan jag börjar läsa. Något med två män som bor ihop, kanske var det något sånt, jag lär väl få se i vilket fall. 

   Vad skönt det är att läsa i ett vakuum. 

* 

Memorial handlar om Ben, som är svart amerikan, och Mike, som är japan och amerikan. I Sverige upplever jag det som obekvämt att prata färg men det är relevant för bokens sammanfattning på samma sätt som det är relevant för alla böcker som hanterar rasfrågor att prata om hudfärg. Samtidigt spelar inte hudfärgen huvudrollen. Det nämns för att det är en del av karaktärernas personlighet, men i förbifarten, en detalj, inte huvudmotivet. Det är i vilket fall trevligt att befinna sig i, en slags parallell verklighet som jag i min identitet inte har tillgång till. 

* 

Författaren har lagt tonvikt på gestaltningen. Människorna i boken är rätt kassa på att kommunicera med ord, därför låter dom istället deras handlingar tala och det lämnar läsaren med den angenäma effekten av att en glödlampa tänds ovanför huvudet. 

    Språket är motståndslöst som mjukglass: inte spektakulärt eller garnerat men lätt och härligt att lapa i sig. Jag njuter stort av bristen på vetskap om hur många sidor det har gått sedan jag kollade efter senast, en ovana jag annars handfaller VA åt då och då (när läsandet är ett strävande mot slutet, när en bok är en siffra i statistiken före en upplevelse för stunden.) 

    I Memorial klev jag in med alla sinnen. 

   Jag tänker inte ljuga och säga att jag inte också såg fram emot att bli klar, som jag alltid ser fram emot att få flytta en bok från oläst- till lästhyllan, men jag njöt av utsikten längst resan. 

* 

Ursäkta min heterosexualitet men en detalj jag anmärker på är hur stor procentuell andel av alla män i Mike och Bens närhet som är homosexuella? Eller träffar dom egentligen tusentals män varje dag men dom som är värda att ha med i berättelsen är gay?

 Det lät lite homofobt (och hade jag varit det hade jag varit en idiot som tog upp en bok vars baksida klart och tydligt berättade att boken var på queer-spektrumet) och jag skulle inte ens säga att det är kritik, men jag är förvånad. Det är väldigt många män som är kompisar till familjen eller stöts på på stan av en slump som "råkar" vara gay. Det är dock en lite kittlande värld som byggs upp, där varje man är en potentiell flirt.

* 

Ni som följer mig på Instagram vet att jag har haft en pärs med översättningar det senaste. Därför kan jag med glädje säga att den här boken kändes i princip sömlös. 

   Översättaren Sofia Nordin Fischer har jag läst och skrivit upp som en av namnen som går att lita på i översättningsdjungeln och så även i det här fallet. Shoutout! 

__________

ATT LÄSA ELLER INTE LÄSA?

- SPRÅK - 

80 %

Höga poäng för de böcker som har ett bildrikt, nästan poetiskt språk. Men viktigast av allt är om rytmen, meningarnas längd och klang, är skön att vara i.

Effektfullt, vackert och okonstlat på samma gång.

Det har jobbats väl med gestaltning. Bristen på narratör som berättar vad karaktärer känner, och istället låter karaktärerna själva visa vad dom känner, är effektfullt och skickligt.

- STORY/ DRIV - 

90 %

Också kallat "bladvändighet". 

Hur desperat vill jag veta vad som ska hända näst? Hur svårt är det att lägga ner boken? Hur väl är intrigen uppbyggd?

Det är svårt att säga vad det är som gör det, men läsningen går som på räls även utan morot i form av dom vanliga spänningstroperna. På grund av hur berättandet är uppbyggt, mest troligen. 

- MITT ENGAGEMANG I HISTORIEN - 

90 %

Det här är kategorin som reder ut hur mycket boken faktiskt påverkade mig. Blev det tårar, skratt, hjärtsmärta för läsaren? 

Jag lever för det här, kanske just för att jag är vit och hetero och tjej och böcker som denna ger mig tillgång till (tanke)världar som jag annars inte når. Ämnet är engagerande och trots alla böcker jag läst känns det nytt.

- KARAKTÄRER - 

85 %

Är människorna vi möter i boken runda? Intressanta? Levande? Komplexa? Känns det som om vi får lära känna dem på riktigt? Kommer vi komma ihåg dem efteråt? 

En karaktär som vi får lära känna via dennes handlingar blir en tydlig karaktär. 

- ORIGINALITET - 

100 %

Är det en historia som finns representerad i andra versioner, kanske till och med alldeles för många gånger i andra versioner, eller är det något som är nytt och fräscht och ögonvidgande? Stannar jag upp och tänker "oj, det där var ingenting jag förväntade mig" under läsningens gång eller utvecklas historien precis som man hade kunnat förutse? 

Kombinationen skrivstil, handling och teman ger en unik litterär upplevelse.

- SLUTET -

75 %

Allt får inte bli orealistiskt bra, då sjunker betyget som en sten. Men att lämna läsaren helt utan försoning, att själv få "pussla ihop" allt för stora delar av historien drar också ner poängen. Här söker vi alltså efter den hårfina gränsen mellan försoning och upplösning. 

Memorial har ett öppet slut, på gränsen till för öppet. Men jag gillar det. Hellre för lite än för mycket.  

- STANNAR HISTORIEN MED MIG? -

60 %

Tänker jag på boken, i positiva termer, efter att jag lagt den ifrån mig? Förändrade den något i mitt synsätt, min kunskap om världen eller människor? Blev jag klokare, vidsyntare, berörd?

En finstämd bok som jag trivdes att läsa.

__________

SLUTBETYG 

82,86 %

Det här var lite av en doldis, en bok jag läste bara för att jag hittade den. Ni kan också med behållning hitta den, ifall ni är mellan böcker och är sugen på något ovanligt och fint.

__________

Glöm inte att följa mig på instagram! 

---> @Ordligare

___________

Memorial

Bryan Washington

Originaltitel: Memorial

Översättare: Sofia Nordin Fischer

Utgiven: 2021-07-26

Förlag: Wahlström & Wistrand

ISBN: 9789146238034