ETT DOCKHEM (Pjäs) - Henrik Ibsen

       

ETT DOCKHEM

- pjäs - 

av Henrik Ibsen

Nora och Torvald har ett fint äktenskap.
De bor i ett fint hus och har två fina barn. Allt är fint, och rollen som hustru borde inte vara svår att upprätthålla för Nora.
Och ändå... 

Ibsen var före sin tid när han på 1870-talet problematiserade hustrubilden och lät en kvinna få en egen vilja och en röst som fick höras.

* 

 

Dialogformen är något så otroligt tilltalande, och därför är det underligt att jag inte läst fler pjäser. Mina skrivarkurskompisar pratade ofta om hur mycket de hatade problemet med "talking heads", det vill säga stycken i prosa där dialogen lämnas utan något omgärdande hull i form av miljöbeskrivningar, intonationer eller scenhänvisningar - men jag måste säga att jag älskar det. Replik, snap, motreplik, snap, inget dammigt tjafs imellan talstrecken.
   Enligt min mening behöver välskriven dialog inget "sa han indignerat" eller "viskade hon medan hon omfamnade koppen med sina händer". Jag har till och med en tendens att hoppa över det som står mellan citattecknen och fattar sen inte att de två talande har rört sig ut från caféet och in i en taxi.
   Tur att det finns pjäser att läsa då.

* 

Jag kan inte sluta tänka på tarantellan Nora dansar, särskilt inte efter att ha läst Noras inflytande - att göra kön med Butler och Ibsen av Unni Langås (publicerad i analyssamlingen Genusperspektiv på västerländska klassiker).

   Den här galna serien av oavbrutna rörelser, den här skenmanövern för att hindra mannen att se att en kvinna inte bara är en kvinna, hon är en människa också under... Det är så himla tilltalande.
Som om jag också vill ställa mig på ett torg, på ett berg, mitt i ett köpcentrum, ensam i mitt rum och skrika DET ÄR INTE PÅ RIKTIGT. JAG ÄR BARA KVINNA FÖR ATT DET BLIR LÄTTARE SÅ. DET ÄR INTE VAD JAG EGENTLIGEN ÄR, UNDER KROPPEN. KÖN ÄR LIKSOM MESTADELS STRUKTUR, INTE SÅDÄR ORGANISKT SOM VI TROR.

Woah.. Var var jag?
Jag vet inte. Känns ovärdigt att ta lästid med en recension när ni egentligen kunde gå direkt till verket och börja läsa. 

*  

Trots sidomfånget går Ett dockhem snabbt att läsa. Språket är anpassat till nutiden och tempot i scenerna är högt och läseggande. Samlingen finns på varenda bibliotek och för den som inte behöver hålla i varenda tvåkrona kan man köpa den som pocket på Akademibokhandeln för 95 kronor. 

Det finns alltså ingen anledning till att inte läsa den. 

__________

ATT LÄSA ELLER INTE LÄSA?

Enligt mig och många andra är Ibsen ett måste för den som önskar bygga på sin bank av kulturella referenser. 

I sig är det också en intressant studie om tankarna kring kvinnofrigörelse, något som vi tenderar bedöma så jäkla modernt, som om kvinnorna förr i tiden ville vara hemmafruar och endast hemmafruar.
Precis som Jane Eyre ger den en kompletterad version av kvinnorörelser genom århundraden och samtidens föreställningar om att kampen om att få höras oavsett kön och genus är något nutida. 

Dessutom - och det här är den bästa anledningen - är den underhållande. 

Den är genuint bra. 

Läs.

__________

Vad tyckte du om Ett dockhem? Lämna din kommentar här under!